onsdag 28 oktober 2009

Romer i riksdagen, MR-dagar mm

Den 4 november mellan 10.00 och 12.00 kommer ett seminarium att hållas i riksdagen för att belysa romernas frågor och det arbete som sker i Finland inom ramen för DOs uppdrag. Därtill kommer en forskare att berätta om EUs arbete med minoritetsfrågor. Välkomna att anmäla er till Håkan Sundberg (hakan.sundberg@riksdagen.se) senast torsdag den 29 oktober. IK kan tyvärr inte stå för eventuella resekostnader men vi hoppas att ni kan få ersättning av era lokala föreningar.Vid intresse anmäl er snarast möjligt eftersom det kan snabbt bli fullt pga begränsat antal platser.

Den 16-17/11 är det MR-dagar, en mässa på temat mänskliga rättigheter i Älvsjö. Som jag tidigare meddelat så kan Internationella gruppen sponsra deltagande på dessa, förutsatt att den som tar emot pengar också skriver ngn form av rapport.

Missa inte informationskvällen om vårt Ghana projekt den 5/11 på Pustegränd! Den som vill hjälpa till med praktiskt arbete är extra välkommen!

Hans Andersson, Internationell kontaktperson för Mp Stockholm

lördag 24 oktober 2009

Guinea-kväll 27/10

Stödföreningen Gröna Guinea

Vi har startat en förening för att stödja det gröna partiet i Guinea (Conakry) i Västafrika (Parti des Verts de Guinée), som tänker delta i val i vår. För att informera om Guinea och om vår förening anordnar vi nu en Guinea-kväll i Rågsved. Information om denna hittar ni här nedan. Frågor? Ring Jakob Dencker 611 36 26 eller 0704 - 53 46 72.

Dr. Olawale Ismail,forskare "Military Expenditure, and Security and Governance in Africa’’Projects" på Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) pratar om "Guinea unraveling at Last: the challenges of democracy, human rights and insecurity in post-Conteh Era".
Tid: Tisdag 27 Oktober kl 18.00 Plats: "NAV" (Nätverket Afrikaner i Vantör), Rågsved Folkets Hus. Föredraget blir på engelska Välkomna!

måndag 19 oktober 2009

Rapport fr Världshungerdagen

Jag inledde fredagen den 16 oktober med att besöka KSLA – kungliga skogs- och lantbruksakademien, som höll ett seminarium med anledning av World Food day. Av ngn anledning översätts food med det mindre hoppfulla hunger, på svenska… vad som ”firas” är ju eg grundandet av FAO, FN.s Food and Agriculture Organisation.
Jag kan inte redogöra för allt som sades, men kontentan var att det är en svår men långt ifrån hopplös situation, då fler människor än någonsin går hungriga, för första gången har vi över en miljard kroniskt undernärda, men mycket är på gång och vi kan med säkerhet säga att det är inte bristen på resurser som orsakar svälten. Det är en fråga om fördelning och hushållning, en viss försiktighet med biståndsprojekt som lätt kan slå fel. Ett skrämmande exempel på detta är Nil-abborren som planterats in i Victoriasjön och inte bara slagit ut alla konkurrerande arter utan också det lokala fisket. FAO har dock en optimistisk vision: hungern ska vara utrotad år 2025!
En intressant mer övergripande problematik som berördes var förhållandet mellan vetenskap och politik – politikerna kan inte vänta med att fatta beslut tills vetenskapsmännen är överens om vad som ska göras, det är när de är det som man verkligen kan börja bli misstänksam! Vetenskapen ska inte ströva efter consensus utan måste vara om inte fri, som den aldrig kan bli… så åtminstone öppen för åsiktsskillnader.
Sambandet mellan olika kriser diskuterades också, mat, klimat och bank/finans – det hänger ihop, men någon hävdade också att det är fel att tala om kris när det gäller maten, det här är tyvärr normalläget – och det är skamligt att vi inte lyckats göra ngt åt det på 60 år. Vilka vi? Jo – världssamfundet, som ju faktiskt är strukturerat efter 60 år gamla förhållanden och borde byggas om för att passa dagens situation.
Det var många kunniga forskare som berättade om olika projekt och kom med inlägg i debatten, tex Gunnar Köhlin från Göteborgs universitet, Johan Kuylenstierna från FAO o UN-Water och moderatorn Annika Åhnberg; KSLA – tidigare jordbruksminister…
En sak de var överens om är att de 6 % av Sidas bistånd som går till jordbruk, landsbygd och skog är alldeles för liten andel, även om summan 875 miljoner kan låta imponerande.
Inledningstalade gjorde statssekreterare Rolf Eriksson, och vill man studera regeringens ståndpunkt finns hans anförande på:
http://www.regeringen.se/sb/d/7684/a/113599
Ett lustigt stavfel hade smugit sig in i SIDA-chefen Anders Nordströms slide, på första bilden av hans PowerPoint stod det Word Food Day, istället för world… och med tanke på sena tidens kritik mot Sidas verksamhet kan det vara symptomatiskt, det är mycket snack och lite verkstad. Nej,, de gör mycket också och man får hoppas att en skälig del av verksamheten har positiva effekter – men snacka kunde han, det var det ingen tvekan om.
Alla slides ska f-ö finnas på KSLA.s hemsida (men jag har inte hittat dem)
Bland den info som fanns att plocka upp hittade jag MR-dagarna på Älvsjö mässan 16-17 november.
http://www.mrdagarna.nu
här finns mycket att studera, seminarier och workshops mm – deltagaravgiften är dock ganska hög, 750 kr för en dag, 950 för bägge, 1 900 för organisationer… reducerat pris för arbetslösa, studenter och pensionärer. Iaf tänker jag att den som vill gå kan få ersättning fr Mp Stockholms internationella grupp, naturligtvis mot ett litet krav: att man rapporterar i ngn form, förslagsvis med en text som kan publiceras på denna blogg.
KSLA bjöd också på en enkel men väldigt god veg lunch.
Detta säger jag för att locka folk att gå dit ibland och delta i seminarierna – de ska ha en liknande dag om fiske och utfiskningen av världshaven, lite info finns på:
http://www.dinkurs.se/appliance/?event_id=2863
På kvällen hade vi ju vårt eget tillställning på Pustegränd, där Nike Dahlskog talade om FIAN.s arbete mot svälten och Jakob Dencker i dialogpedagogisk anda informerade om Miljöpartiets politik när det gäller bistånd. Bägge hjälpte till att fylla oss med hopp för framtiden…
Jag tackar alla som deltog och hoppas att vi får ännu fler besökare den 5/11 då Nike och jag tillsammans med Samy Said ska berätta om vårt projekt mot e-waste i Ghana, vår resa dit i våras och planeringen av vår samarbetspartner GreenAds återbesök här i Sverige i början av nästa år. Vi håller också ordinarie möte med internationella gruppen samma kväll.
Hans Andersson

fredag 9 oktober 2009

En kväll i Tensta

Den 8/10 besökte jag Tensta träff för en debatt om terrorism och islam i Sverige – unga muslimer i förorten rekryteras till inbördeskriget i Somalia. Moderator var den socialdemokratiska riksdagskvinnan Nalin Pekgul, fd Tenstabo och inbjuden talare var terroristexperten Magnus Ranstorp (tillsammans med Josefine Dos Santos), som nyligen kommit med en rapport om hotet från de invandrartäta förorterna, utifrån en studie av Rosengård i Malmö.
En ungdomsledare och musiker vid namn Kadhaffi har slagit larm om att åsiktskontrollanter hindrar folk att komma in på de drogfria musikfester han anordnar, samt att skäggiga taxichaufförer försöker värva ungdomar för att åka till Somalia. Inledningsvis var alla rörande överens, utom en högljudd skara unga muslimer som buade åt det mesta och skrattade på olämpliga ställen, till Pekguls förbittring.
Stadsdelsdirektören i Rinkeby-Kista, Olle Johnselius fick frågan om vad förvaltningen gör åt problemen, men menade att det inte ingick i deras uppdrag. Vidare frågades varför de ger pengar åt islamistiska föreningar som ägnar sig åt att värva gerillasoldater och potentiella självmordsbombare, men svarade kategoriskt att de inte ger pengar åt några föreningar! Detta väckte viss förvåning, vilket antagligen beror på att inte ens Pekgul gjorde någon skillnad på förvaltning och nämnd – men så vitt jag vet finns det en person på Rinkeby Medborgarservice som arbetar just med fördelning av bidrag till föreningar. Om det inte ges några pengar alls borde han ju snarast ges andra uppgifter...
Ranstorp redogjorde för sin rapport och sade bla att det inte varit deras uppgift att penetrera extremistgrupper och källarmoskéer, det är snarare något för polisen och socialtjänsten. Rapporten har blivit starkt kritiserad av de flesta utom Nyamko Sabuni, just för att ”forskarna” inte talat med de boende i området eller några muslimer överhuvudtaget utan bara poliser, socialarbetare och lärare.
Awad Hersi från miljöpartiet höll ett anförande där han gratulerade föreningen Tensta träff för att de tagit initiativ till denna intressanta debatt. Han berättade att han i Dubai träffat presidenten för Somalias övergångsregering som sagt att ungdomar från väst är ett problem i Somalia, man vill inte alls ha dit några sådana som löper risk att dödas i strider som fortfarande förekommer.
Problemet är dock inte att de åker dit utan att de inte har tillräckliga möjligheter att leva med ett hopp om en bättre framtid här, de måste ges yrkesutbildning – det är vårt problem och ska inte skyllas på islam eller ungdomarna själva!
Pekgul hade en annan åsikt: grundproblemet är att ungdomarna inte får lyssna på musik på sina fester, de hindras av skäggiga åsiktskontrollanter. Detta väckte högljudda protester, många begärde ordet och talaren häcklades.
Pekgul uppmanade till ordning, alla skulle få tala – i en minut var. Och alla måste visa tolerans, lyssna på varandra… (”du lyssnar ju inte på oss!”)
Hagi Farah, en välkänd lokal debattör och föreningsmänniska sade att man inte ska ordna dans för 13- och upp till 25-åringar, och att detta skett trots att Kadaffi polis inte givit tillstånd för det. Stora applåder från ungdomarna!
Gullet (?) Mohammed som pluggar statsvetenskap på Södertörn framhöll att bilden av Rinkeby och andra stadsdelar inte stämmer– i själva verket är 98 % av somalierna hårt arbetande (applåder). De ska inte svartmålas av någon så kallad terroristexpert. Andra fyllde på med att man inte ska använda religion för att demonisera invandrargrupper, borde analysera polisens arbete och attityder till invandrare, att Ranstorps rapport fått mycket kritik från akademiskt håll – den är ett beställningsverk! Det blev ganska mycket gapande och Pekgul allt surare…
En fråga ställdes om Ranstorps syn på Palestinakonflikten – han svarade att han studerat Hamas i 15 år! Men missade så vitt jag förstår därmed poängen, eller uppfattar helt enkelt inte Israels politik som terrorism. (Han borde kanske diskutera detta med vår utrikesminister?)
Sadia – som av Pekgul kallades svarta sjalen ”Jag inte Svarta sjalen, jag heter Sadia!” – den här dialogen har inte kallat alla parter, inte de boende i Tensta och Rinkeby – det blir en dålig balans så att barn och föräldrar inte kan mötas jämlikt! Man lyfter upp frågan om Islam som odemokratisk och extremistisk – orimligt att legalisera förtryck under namn av demokrati och dialog. Den vuxne har erövrat barnets rätt till sin religion! Jag trodde Sverige var ett tolerant land, men ni har avslöjat er, genom att ta makten över vem som granskar vad – muslimer måste ha yttrandefrihet! (det blev ganska rörigt, men som jag förstår det är tanken att lärarna kritiserar islam i skolan).
Pekgul: Gregor, håll i mikrofonen, de får bara prata i en minut var!
Abdul (tar micken från Gregor) – nej, nej, jag går inte över gränsen, Inshallah! (skratt från ungdomarna) jag har forskarexamen (från KTH?) men får inget jobb för jag är svart och muslim (jag övervägde ett snabbt inlägg – har också doktorerat men är arbetslös, trots att jag är hur svensk som helst). Måste nu arbeta som vanlig lärare. Pekgul: tiden är slut, kom med en fråga!
Jag måste lägga grunden för min fråga – men får jag inte det så, OK, du är politiker och vad tänker ni göra för invandrarna när det gäller skola och jobb?
Ann-Katrin Åslund (ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd) sade att här i Sverige har vi demokrati och religionsfrihet, barn måste få tänka fritt i Sverige (folk skriker: varför säger du i Sverige, tror du inte vi vet var vi bor? mm) Ska vi förstå måste vi lyssna…
En man i vit tröja undrar hur de vet att Al Shabab är ett hot mot hela världen och kopplat till Al Qaida, om islam är våldsbenäget, som Ranstorp säger – hur är det då med Afghanistan och alla de hundratals ungdomar som Sverige skickar dit för att slåss, vad har de/vi där att göra? Hotet kommer inte från Rosengård, utan från Rosenbad! (som Masoud Kamali skrev i Aftonbladet häromdagen). Det här är ingen debatt – det är en attack! (ungdomarna jublar) Ranstorps rapport ska föreställa vetenskaplig men skulle inte bli godkänd som B-uppsats! Det gläder mig att förorten är vaken – du (främst riktat mot Pekgul) kan inte bara komma hit o pusta ut som på ett jävla knytkalas!
Pekgul: det gläder mig jättemycket att du är här med ditt engagemang!
En dam som hette Gun undrade varför det är så farligt om unga somalier åker till Somalia, det har åkt folk för att kriga och befria sina länder, kurder, serber och andra till sina länder – värre med svenskarna som åker till Afghanistan. Någon underströk här att Somalia faktiskt angripits av Etiopien
En kille ifrågasätter viljan till integration, men uppmanas av Pekgul att fatta sig kort, ”så att alla dina kompisar också…” – vadå kompisar, vad vet du om vilka som är kompisar eller ej? Jomen, alla ska ju vara kompisar, tycker Pekgul. Talaren avslutar med att de inte sett några åsiktskontrollanter, för de finns inte.
Fatima från en muslimsk rättighetsförening säger att hon aldrig har varit på en mer onyanserad debatt. Muslimer uppfattas och utmålas som ett hot, men får knappt komma till tals. I Ranstorps rapport anges indikationer på radikalisering, extremism och fara för terrorism: utlandsresor (till vissa länder), ökat antal moskébesök, skägg, att titta på utländska TV-kanaler, ägna sig åt kampsport…
Pekgul uppmanar folk att tala långsammare, för det finns äldre som kan ha svårt att hänga med annars – ”Ni brukar ju åtminstone ha respekt för äldre …”
Ranstorp svarar: Vi i Sverige (BHUU!) lever i ett vakuum, men liknande studier har gjorts i många europeiska städer. EU försöker hitta verktyg, ingångar för att komma åt dem som försöker manipulera ungdomar, som kan ryckas med i en radikalisering, som i och för sig inte behöver övergå i terrorism. Vi måste veta vad som är normalt ungdomsbeteende…
En man med magisterexamen säger sig ha granskat Ranstorps rapport och finner det skrattretande att påstå att den försöker lyfta fram Rosengårds befolkning, när man i själva verket bara misstänkliggör de boende i området.
Abdel Khader från Kista folkhögskola gläds över att så många engagerade kommit och visar att de bryr sig. Vi måste våga jobba tillsammans på vägen bort från polarisering, 400 tjänster har försvunnit från Rinkeby och det är katastrof för näringslivet där.
En man från Antidiskrimineringsbyrån säger att Ranstorps rapport inte är helt dålig, det är bara slutsatserna som är fel. Orsaken till ökade problem är nedlagda ungdomsgårdar etc – han har tagit fram ett preparat: ISLAMOFOBIOL, som ska verka mot islamofobi – och vill ge Pekgul, Ranstorp och Åslund var sin ask, vilket de vägrar ta emot. Debatten avslutas…
Jag tyckte detta var en ganska kul grej – men bakgrunden till detta preparat, som också diskuteras på Svenska dagbladets ledarsida idag, är mindre kul. Den formgivare som (finansierad av ungdomsstyrelsen) tagit fram botemedlet mot islamofobi är själv en ökänd antisemit…

med reservation för stavning av namn o ev missuppfattnignar...
Hans Andersson

torsdag 8 oktober 2009

Situationen i Guinea - och en stödförening

Den 28 september 1958 hölls en folkomröstning i Guinea om landet skulle vara kvar i det franska samväldet eller bli en självständigt stat. Majoriteten av befolkningen i Guinea röstade nej till samväldet. Guinea valde att stå på egna ben och blev en självständigt stat den 2 october 1958. Det guineanska nejet blev historiskt och avgörande för Frankrikes fortsatta roll i Afrika. Inom kort blev många andra franska kolonier självständiga. Frankrike kunde inte förlåta Guinea för den dominoeffekt dess självständighet orsakade. Frankrikes vrede ledde till våld mot personer, destruktion av materiella värden och institutioner och avbrutna kapitalinvesteringar. Den nya staten lämnades av den forna kolonialmakten som sönderfallen och Guinea fick ett mentalt ärr av våld. Sedan dess har makten i Guinea följt samma mönster att det bara är genom våld, förstörelse och maktmissbruk man kan skydda sig mot fiender, politiska motståndare och folklig opposition.
I Guinea finns, som i alla länder i världen våld mot kvinnor, mot barn och mot fångar men därutöver är politiskt våld blivit en del av traditionen. Säkerhetsstyrkorna har påbörjat ännu en form av våld nämligen våld mot massorna. Finns det legosoldater i guineanska arméen?

Den 28 oktober 2009 anordnade den guineanska oppositionen en demonstration mot att den nuvarande kuppledaren Moussa Dadis Camara valt att ställa upp som presidentkandidat i det utlovade valet i januari 2010. 51 år efter det historiska valet som ledde till en självständig stat ska en demonstration för att verklig demokrati ska skapas ske. Detta datum blir nu också historiskt men av brutalt tragisk anledning.Oppositionen fick inte tillstånd att demonstrera eller att samlas på stadion. På fotbollsarenan som ska ta högst 25 000 personer hade 50 000 personer tagit sig in. (Stadion hade dubbelt så mycket folk inne). Oppositionen ville inte höra på uppmaningen att demonstrera i Nongo - stadion vid ett annat tillfälle utan ville absolut demonstrera här och nu, på en fotbollsarena som enligt regeringen var under reparation. Oppositionen vägrade att skjuta upp demonstrationen från 28 september till efter 2 oktober. Oppositionens medlemmar bröt upp Stadions dörrar och gick in. De brände även ett antal bilar, plundrade butiker och förstörde en polisstation. Kan man prata om en fredlig demonstration? Finns det bland oppositionen kriminella grupper? Oppositionen har rätt i att protestera mot säkerhetsstyrkorna, men protesterna måste vara fredliga. Tyvärr det blev inte så! Bråk och gräl framkallade ytterligare våld och misshandel. Under panik blev folk nertrampade, skjutna,våldtagna och misshandlade. Demonstrationen slutade med en massaker. Minst 157 personer dödades av gevärskulor eller tårgas (för de som har andningsproblem), flera hundra misshandlades och skadades svårt, ett stort antal arresterades och fänglades. Guinea strävar efter demokrati och denna strävan behöver internationellt erkännande och stöd.

Det är fruktansvärt vad som har hänt i Guinea.

Jag känner inte igen mitt land som tog emot hundratusentals flyktingar från Sierra - Leone och Liberia år 2000. Ett humanitärt och religiöst land där medlidande och kärlek till medmänniskan är seder.
Att se våld, maktmissbruk och vansinne gälla på gatorna i Conakry är avskyvärt. Människor som ligger bakom massakern lever i dåtiden och har svårt att inse förändringarnas trend i Guinea. De bör arresteras och ställas inför rätta. Våld måste motverkas, mänskliga rättigheter upprätthållas och manniskovärdet respekteras i Guinea.

Det internationella samfundet följer Guineas övergång till demokrati och jag hoppas att med hjälp av alla inblandade, det snart kommer att hållas fria och demokratiska val i Guinea. Vad kan Sverige göra?
Jo, svenskarna kan stödja Stödföreningen Gröna Guinea (SGG), en förening som genom demokratistöd arbetar för social rättvisa, miljö och hållbar utveckling i Guinea.
Mohamed Tounkara
författare

tisdag 6 oktober 2009

Anteckningar från mötet den 1/10 – 09

Närvarande: Hans Andersson, Nike Dahlskog, Susanna Mehemedi, Jakob Dencker och Mohamed Tounkara
Mötets två huvudpunkter var en rapport fr Jakob o Mohameds resa till Guinea resp planering av ett infomöte med anledning av Världshungerdagen den 16/10.
Ang den första punkten så hoppas jag att de två resenärerna kan komma med en egen text, hellre än att jag återger vad de hade att säga…
Ang den andra så bestämde vi att hålla ett möte på Pustegränd där Nike berättar om FIAN.s arbete mot svälten, jag spelar några låtar och Jakob informerar om MP.s politik med anknytning till bistånd o världens hungerproblem.
Alla som vill är välkomna att delta i arbetet med detta eller bara komma dit ändå!
En annan fråga som dykt upp är besök av tre studenter från Kenya. De kommer redan den 10/10 o behöver både visas runt på olika organisationer el aktiviteter med miljöanknytning o ngn stans att bo! Den som har ngt att föreslå kan höra av sig till mig… el direkt till Anna Karin Andersson, vår internationella sekreterare på Riksdagskansliet.
Nästa möte bestämdes till den 5/11, i samband med vår infoafton om Ghana-projektet
Hans Andersson
Internationell kontaktperson för Mp i Stockholm