World Social Forum 2011, DAKAR 6-11 Februari

World Social Forum (WSF) är en årlig konferens som hålls av organisationer inom den globaliseringskritiska rörelsen (Globala Rättviserörelsen) i många länder, och som syftar till samordning av kampanjer och diskussioner om strategier mot den globalisering som sker enligt marknadsliberala principer. I allmänhet hålls konferenserna i januari, ungefär samtidigt med World Economic Forum i Davos i Schweiz. Från en relativt blygsam start 2001 har WSF vuxit till en jättelik konferens, med hundratals seminarier, diskussioner och föredrag i mångskiftande ämnen. Dessa arrangeras i regel av folkrörelser och gräsrotsorganisationer av olika slag från hela världen. Partipolitiska arrangemang tillåts inte.
En ständigt diskuterad fråga inom WSF är huruvida man ska samla sig kring gemensamma krav eller inte. Hittills har huvudprincipen varit att WSF ska avhålla sig från att bli en aktör av den typen, och i stället vara just ett "torg" där olika åsikter kommer till tals. Tanken är att man genom att inspirera gräsrotsrörelser till aktion runt om i världen, vinner en större total styrka än om man centralt gör uttalanden i de frågor som avhandlas. Dessutom saknas en struktur inom WSF av det slag som kunde göra centrala uttalanden demokratiskt giltiga.
Vid WSF i Porto Alegre 2005 presenterades ändå ett manifest i 12 punkter kring ekonomi, fred och demokratifrågor, undertecknat av ett antal personer med hög trovärdighet inom WSF. Där krävdes bland annat införandet av en internationell Tobinskatt , dvs en "friktionsskatt" på valutatransaktioner, avskaffandet av skatteparadis samt åtgärder för en rättvis handel.
Den 12:e upplagan av World Social Forum (WSF) gick som vanligt av stapeln med en lång marsch (med cirka 8-10 000 deltagare) från Dakars centrum till universitetet Cheick Anta Diop, där forumet huserade. Och Evo Morales Ayma satte som huvudtalare agendan från scenen efter marschen med att sätta klimatfrågan överst på dagordningen:
-Antingen dör kapitalismen eller så dör Moder jord. Om vi vill inge folket hopp, borde var och en av oss sätta sig in i den situation som väntar miljontals familjer, som kommer falla offer för den globala uppvärmningen [...] Det måste finnas en medvetenhet och en mobilisering för att sätta stopp for kapitalismen och avvärja invaderare, neokolonialister och imperialister.

För min del gick Forumet av stapeln på riktigt måndagen den 7 februari, när jag i samarbete med bl.a World Against Rasism och SOS Rasism Schweiz anordnade ett mycket lyckat och uppskattat seminarium om rasism och diskriminering. Jag fanns med som talare officiellt, men min riktiga roll när det väl startade var översättare! Ja, det går inte att inrapportera om WSF Dakar utan att få med att dem logistiska problem med ombokningar, sal ändringar, samt bristen på översättare, var påtaglig. Övriga talare var:
• Professor Doudou Diene (Senegals representant i UNESCO 1972-1977), nuvarande FN special utredare om rasism relaterade ämnen.
• Mireille Fanon Mendez-France ( Franz Fanons dotter och ordförande i Franz Fanon Foundation)
• Djibril Gueye, jurist och klimataktivist
• Malaak Shabazz, (Betty Shabazz Center), en av Malcolm X :s döttrar.
• Jan Lönn, SOS Rasism, World Against Rasism
• Coura Mbaye, styrelseledamot i den nationella svenska arbetsgruppen för FN:s internationella år ,dvs 2011, för personer med Afrikanskt ursprung

Åhörarna bestod av flera olika nationaliteter, en norsk från Attac bl.a , som hade flera intressanta synpunkter kring hur man bör koncentrera sig på nuet för att undvika misstagen från vår gemensamma historia. Då påpekade en afroeuropeisk politiker från Frankrike att många är dem invandrare som gärna släpper det som hänt i det förflutna, t.ex den transatlantiska slavhandeln, men det är svårt att glömma sin historia, sitt ursprung, när man ständigt utsätts för polis papperskontroller, när man inte ges samma möjligheter på bostads- men även arbetsmarknaden, inte ges samma rättigheter i samhället, och i vissa fall inte ges möjligheter att utvecklas inom sina politiska partier, oavsett om det är höger eller vänster falang.

Men det var 2 dagar senare när Prof. Doudou Diene höll ett seminarium om kampen mot Rasism som jag fick hopp. Flera afroeuropeiska politiker var åhörare, bl.a :
• Pape Diaw, förste afrikansk och muslimskt Kommunalråd i Florens, Italien
• Almamy Mam Traore, Kommunalråd i Fresnes 94, i Paris

Det var hoppingivande därför att vi påmindes om att slaveri är ett begrepp som är universellt, som har funnits och finns kvar i många samhällen, där inte enbart svarta människor har berörts. Den Transatlantiska slavhandeln är dock utmärkande för dess längd (4 sekler) och att dem inblandade var Stater. Vi påmindes om att rasismen, i alla fall mot svarta, inte finner sin grund i självaste ”triangelhandeln” som den heter, en handel där även afrikaner deltog, utan Rasism är en ideologi som skapades på den tiden, med rasteoriernas uppkommande.
Förhoppningen på WSF 2011 är att mobilisera civila samhällen i denna kamp, en kamp som för övrigt inte enbart är svarta människors kamp. Det krävs en gemenskap, att alla människor som utsätts för rasism: Romer, Muslimer, ursprungsbefolkningar, asiater, afrikaner, alla människor som på grund av sitt ursprung, sin religion, eller sin tro, utsätts för diskriminering, MÅSTE hålla ihop. Professorn var noga med att påpeka att de utsatta även måste kunna föra varandras kamp.

Självklart deltog jag på fler aktiviteter och seminarium men det mest intressanta för mig har jag nog fått med här, vilket är en relevant fråga för Miljöpartiet då vi ju förespråkar Lika Rätt och Lika Möjligheter.
Ett annat av våra ledord är Solidaritet, och där kan jag säga att det var med stolthet och tårfyllda ögon jag bevittnade den 11 februari 2011, sista dagen för WSF, då Assembly of Assemblies (där forumets slutdeklaration läggs fram) inleds med:
”Visst, en annan värld är möjlig, den sista faraonen (Mubarak) har fallit!” Och folk oavsett ursprung, religion, läggning, eller annat, kramas och skriker : Vive!Viva!

Coura Mbaye